Prolog

Champagneglasen och Dom Perignon-flaskan låg i ryggsäcken tillsammans med choklad från Anthon Berg. Han visste inte om hon tyckte om det men det var värt det om det gick att ställa allt till rätta igen. Han hade återsett henne i hamnen för första gången på många år, hon hade inte känt igen honom. Det hade tagit många samtal och mycket övertalning för att hon skulle gå med på att träffa honom. Äntligen skulle han få det han längtat efter så länge, ända sedan den där natten. Väl förberedd var han och ingenting fick förstöra hans, förmodligen enda, chans att få henne. Hon skulle inte kunna tacka nej till honom nu.
I ryggsäcken hade han även lagt ner en färggrann duk, servetter och en liten kamera för att kunna dokumentera deras absolut första tid tillsammans. Han var verkligen inställd på att hon skulle ta in honom i sitt hjärta och att det skulle vara dem för all framtid. Sedan hon accepterat att träffa honom hade han haft fjärilar i magen. Gott om tid på att förbereda allt, till och med fixat ett ställe där de skulle kunna vara för sig själva. Hade han riktig tur ville hon älska med honom ikväll. Han skulle ta henne med storm och hon skulle förbli hans. Redan tre timmar innan deras rendez-vous hade han ställt sig i duschen och noggrant tvättat varenda centimeter av sin kropp och snyggat till könshåret med klippmaskinen. Efter det hade han rakat ansiktet och valt den nya eau de cologne från Lacoste som han köpt enkom för detta tillfälle. Det kunde bli deras doft - om hon tyckte om den, annars skulle han byta utan att knussla. Dagen innan hade han valt ut vilka kläder han skulle bära. Det skulle se snyggt ut och samtidigt manligt och det skulle synas att han lagt ner tid och möda på deras första träff. Han hade räknat ut att han skulle behöva ungefär tjugo minuter för att förbereda allt på stället de skulle träffas på för att känna sig redo. Det enda som inte gått hans väg var att hans anledning till att lämna hemmet den eftermiddagen, inte var sugen på en promenad. Hunden låg stilla kvar i sin korg och såg måttligt road ut av att behöva gå ut i regnet igen. Regnet var också något han inte räknat med. Han hade tänkt sig att det skulle vara en vårkväll med ljumma vindar från havet och fullmåne på en molnfri himmel. Han fick släpa ut hunden till förrådet där han gömt ryggsäcken för att komma iväg i hyfsad tid. Han var redan tio minuter sen enligt egen plan och skulle behöva stressa igenom momenten, det fick honom lite ur balans. Plötsligt var han inte lika självsäker på att hon skulle slänga sig i hans armar. Men lite regn och tidsbrist fick inte försätta honom i underläge. Inte när han äntligen hade chansen. När han tänkte på henne hårdnade han, och pulsen ökade. Öronen hettade och han noterade en pirrande känsla i magen, ungefär som att åka Lisebergsbanan. Så som han nu längtade hade han inte längtat på många långa år. Äntligen skulle hon bli hans, ingen annans. Allt skulle vara förlåtet.
 
Han hade inte räknat med att bli så full. Något var fel, så här skulle det inte vara. Kroppen låg livlös och hunden gnydde när den bryskt rycktes bort från sin tilldelade plats.